Egoboost

Alltså, egoboostar är verkligen sånt som värmer själen. När man får cred och beröm för det man gör så blir man så innerligt glad! Jag har nu fått 2 inlägg i rad från min bakblogg, publicerade på blogg.se's framsida nu. Jag blir fortfarande så himla glad av att se mina inlägg där! :)
 

Fredag till slut

Äntligen fredag! Den här veckan känns ha gått i snigelfart.. och jag som avskyr sniglar!
 
Ska ut och gandla till tunnbrödsbaket med mamma, så det bara är att packa in oss i bilen när Dennis slutar, och åka till svärmor.
 
Vi är tussiga här hemma. Jag verkar va den som förkylningen tagit hårdast på. Colin är pigg, mio är litr snorig men i övrigt rätt pigg. Jag däremot.. hosta, snorig, ont i kroppen och konstant trött. Så trött att jag skulle kunna somna ståendes. 
 
Tackar högre makter för att smink finns såna här dagar. Hej sliten morsa!
 
 

Tröttare än tröttast

Shit vad trött jag är.. slagit mig ner i soffan efter att ha nattat barnen. Det är tyst och stillsamt (peppar, peppar) och jag får bestämma över tvn då Dennis är på klubben.
 
En förkylning har anlänt. Ont i halsen och snorig/täppt i näsan. Orken är inte på topp vill säga, så det är högt tillåtet att vara trött och slö då. På lördag ska vi baka tunnbröd, så vi har till julen och den obligatoriska skinkstuten, riktigt hembakat tunnbröd är då ett måste :)
 
 

vacker vinter

Jag önskar att bilden kunde göra verkligheten rättvisa. Det är så himla fint med snön i träden och det rosa ljuset.
 
 

sidbord

Äntligen har jag skapat plats för min ljusbricka som jag fixade i somras (!).. Ett litet sidbord bredvid soffan, tycker de gav en härligt mysfaktor. Har även planterat en amarylis med mossa i en hjärtformad kruka. Jag gillar enkelt julpynt, jag är inte en sån som gör arrangemang som har 20 komponenter.. enkelt, som sagt, är mer min melodi :)
 
 
 

1 år senare

Nu är det nästan exakt ett år sedan jag stängde caféet. Vid den här tiden för ett år sedan mådde jag så jäkla pyton. Jag hade sprungit rätt in i en betongvägg med huvudet före (kändes det som) och krafterna var slut. Jag gick på tomgång. Jag kunde inte längre sköta jobbet jag sett till att jag hade. Jag gick på autopilot.
 
Det såg väldigt mörkt ut.. Men på nåt vis, med hjälp av advokat, familj, och en redig skopa flyt, så tog jag mig ur hela den där soppan. Hade jag INTE gjort det, då vet jag inte vem och var jag varit idag. Antagligen på absoluta botten. Jag är oerhört tacksam att jag kom undan med nöd och näppe från dom där klorna som försökte dra in mig i så mycket skit det bara gick. Nu är det någon annan som får tampas med dom där klorna..
 
Tänk så mycket ett år kan göra. Det är verkligen som natt och dag, mitt mående nu och då. Då kändes det som att jag kommer aldrig någonsin må bra igen. Nu, ja nu mår jag bättre än jag gjort på länge. Jag är SÅ GLAD för min lilla familj och för allt de stöd Dennis gett mig. Han höll mig vid ytan när det kändes som om jag drunknade. 
 
En sak vet jag då alldeles säkert, jag kommer aldrig bli egen företagare igen. Den där upplevelsen och erfarenheten skrämde skiten ur mig. 
 
 

Pepparkaksbak

Idag har jag och Colin bakat pepparkakor. Han va verkligen duktig och lyckades t.o.m flytta dom till plåten! Sen gick vi ut i snön, jag skottade och sen gjorde vi en snögubbe som nästan blev lika hög som mig!
 
 

poppis

Mommas tårta (och momma!) blev poppis i en fbgrupp jag la upp den i. Många grattisönskningar till momma och nästan lika många komplimanger för tårtan :)
 
 

Mommas dag

Idag är mommas dag. Tänk att få uppleva ett helt sekel! Jag fick äran att göra tårtan, 3e året i rad. Däremot var jag bara dit en snabbis med present, kände att de är bättre att hälsa på imorgon då det inte är så jäkla mycket folk. En del förstår nog inte att sånt där gör momma helt slut..
 
 

Första snön

Idag kom den första riktiga snön. Ute ligger nu ett vitt täcke på närmare 1 dm. Colin var mäkta nöjd åt toksnöandet idag och var ute och lekta bra länge :) Man minns ju själv hur kul man tyckte det var att titta ut och se stora lapphandskar trilla från himlen..Jag bävar däremot redan för vintern och snöskottning och halka och kyla och.. ja jag är inte fullt lika nöjd åt snön nu längre, så att säga. Efter nyår skulle man gärna få hoppa direkt på vårvintern med pimpelfiske på sjön, grilla över öppen eld, och känna att dagarna börjar ljusna igen. Nu är allt bara så jädra mörkt, även om det hjälpte en del med snön.
 
 

100 år

På söndag fyller momma 100 år. Tänk vad mycket hon upplevt. Hon har upplevt ett helt sekel! Det är galet, om något! Min mormor tycker väldigt mycket kom marmeladkonfekt så jag vill ju såklart ge henne det i present + en förstoring på 4 generationsfotot vi tog i somras. Jag hoppas verkligen att det kommer imorgon, om inte annat får hon det då det kommit. Men, godiset är klart! Nu ska jag bara bestämma mig för hur jag ska paketera det.. I celofanpåse? I en fin ask? Jag tycks inte kunna bestämma mig!
 
 
förslag på presentinslagning?

LCHF, typ

Jag har länge funderat på att dra ner på kolhydraterna. Inte utesluta helt, men dra ner. Inte helt enkelt med tanke på att jag ÄLSKAR pasta och vi äter det fler gånger i veckan och även bröd är svårt då det är alldeles för enkelt att ta en macka när man är lite småhungrig, och hela familjen är värsta mackmaffian.. men, de senaste dagarna har jag faktiskt dragit ner på det. Med undantag från en tekaka som mamma bjöd på, så har jag faktiskt helt låtit bli. Inte många dagar än, men det känns bra. Min mage brukar ofta göra ont och kännas uppblåst.. jag tror det kan ha med kosten att göra, så de blir spännande att se om det här gör någon skillnad!
 
Senaste dagarna har jag ätit helstekt kycklingfilé med bönpasta, ädelostsås och sallad, linsgryta med blomkål, svamp, bacon och korv och idag blev det ett mellis på Finn crisp-knäcke med färskost, avokado, tomat och ägg. Till frukost brukar det bli en banan eller allt som oftast chiapudding på kokosmjölk/grädde. Mums!
 
 
 Så försöker jag låta bli sötsakerna också. Jag har ett sjukt sockerberoende. Alltså SJUKT. Men jag har inte ätit sötsaker på 2 dagar nu. Jag utesluter inte socker men jag låter bli kakor och godis. Jag vill inte gå ut för hårt såhär direkt för det är som gjort att misslyckas om man känner att det är ouppnåligt. 

Ett år sedan

För ett år sedan gick vi ut med att vi väntade tillökning. Och här är han nu, 5 månader gammal och redan så mycket personlighet i den lilla kroppen! Colin och Mio, finaste småkillarna i världen <3
 
Stundvis saknar jag att vara gravid. Och stundvis vill jag bli det igen snart. Men nja, blir det fler så väntar vi kog ett tag faktiskt ;)
 
 

Middag

Vilken grym middag det blev idag! Hemmagjord pizza med mozarella, parmaskinka, ruccola, balsamico och parmesanost.. och hemmagjord bea såklart! Oss går det ingen nöd på!
 
 

Barns integritet

Jag fick höra här om dan att det funderas kring fördelningen av bilder på mina barn. Att det är "bara bilder på Mio nu", "var är bilderna på Colin". 
 
Det är ju faktiskt så att en bebis är ju ett väldigt tacksamt motiv. Låt lite roligt och prata lite med bebisen så flinar den upp sig och det blir en söt bild. En 4åring däremot, har betydligt mer integritet och kanske inte VILL vara med på bild. -där är Colin. Vill inte Colin vara med på bild, då tänker jag givetvis inte tvinga honom.
 
Sedan känner jag själv att ju äldre Colin blir desto mindre bilder vill jag dela på honom på tex facebook. Då skickar jag hellre bilden via telefon till de närmsta. Jag la upp mycket bilder på honom när han var bebis, precis som med Mio (kanske mer till och med) men nu som sagt, han har en egen vilja och jag tänker inte gå emot den när det kommer till det här. 
 
Så nej, jag favoriserar inte någon av pojkarna. Jag ser det som fullt normalt att ju större dom blir och ju mer medveten barnet är om sin existens, ju mindre bilder blir det. Colin är en jädrig rolig liten kille som säger och gör mycket tokigt, men inte tänker jag dela allt han gör med hela världen för det, jag tänker inte lägga upp massa filmklipp och bilder för det. Gör/säger han nåt kul, då kan jag berätta de för närmsta familjen och det räcker så. Jag vill inte blotta Colin (eller Mio) på nätet på det viset.
 
 

5 månader

Idag blir våran Mio 5 månader. Han har bråttom med det mesta och kämpar hårt både med att lära sig krypa och sitta. Lagom till jul är det nog full fart på den här lille mannen :) 
 
 

Tiden går

Det har verkligen hänt saker med Mios utseende. Bilden till vänster är Mio som 7 veckors bebis, till höger är taget idag, han blir 5 månader imorgon. Tiden bara rusar iväg! Det kanske är så, att ju äldre man blir desto snabbare går tiden.. det känns i alla fall så.
 
 

Fin hotellhelg

Lördag till söndag bodde vi på hotell och gick ut och åt på en riktigt trevlig restaurang i Sundsvall, E Street. Till förrätt åt jag en carpaccio och varmrätt blev Surf n Turf, alltså oxfilé och en halv hummer, bearnies och strips. Dock valde Dennis den vinnande huvudrätten -hängmörad ryggbiff med rödvinsås. Fast allt var verkligen supergott! :)
 
 
 

RSS 2.0