Drömmen om en jul

Jag kommer på mig själv med jämna mellanrum, med att drömma mig bort i juletider. Jag längtar så jag nästan spricker efter ett hus. Jag drömmer om den perfekta granen -stor och yvig. En uppsjö av hemmagjort godis, god mat, lussekatter och Colin som är uppspelt så som bara ett barn kan vara på jul. Jag vill ge honom minst lika fina jular som jag hade som barn. 
 
Att både jag och Colin fyller år i december gör det hela ännu lite mysigare. Colin fyller år den 10:e (han kom 3 dagar för tidigt, BF var den 13:e, på självaste Lucia) och jag den 24.e december :)
 
Sitter och tittar på juliga bilder på nätet och känner hur jag riktigt myser av bara tanken på jul. Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge innan jag har ett hus att pyssla i :)
 
 

If anything could ever be this good again

Det var länge sedan jag delade med mig av någon musik här, nu är det dags igen tycker jag! Är det något band som kan ge mig gåshud och rysningar så det skriker om det, så är det Foo Fighters. Den här låten betyder ju lite extra mycket för mig dessutom. Jag och Dennis har varsin del av refrängen intatuerad. Dennis har första delen på sin arm och jag har andra delen längs med revbenen. "if anything could ever be this good again" sitter alltså på min kropp. För alltid. Underbart!
 
Det här klippet gjorde mig alldeles pirrig, rörd, glad, exalterad.. Allt! Så jävla mäktigt.
 
 

Mammahjärtat

Tänk att man kan bli så rörd av att se ett barn födas på tv. Tårarna trillar och jag minns tillbaka hur det var då lilla Colin kom till världen. Alla borde få känna den känslan, hur det är att få sitt barn på bröstet för första gången. Alla smärta man just genomlidigt är som bortblåst och lyckoruset är totalt. Det går inte beskriva med ord hur stort det är. Det finns ingenting att jämnföra med, ingenting klår den känslan.
 
Jag längtar tills jag får uppleva det igen. Det är helt galet hur fort tiden går. I juni blir Colin 1 ½ år. Var tog den tiden vägen?
 


När det vankas Bröllop

Det ögonblicket som så många tjejer fantiserat och drömt om sedan de var barn, hände mig igår. Jag var totalt oförberedd och anade ingenting.
 
Dennis gick ner på knä, bara sådär, och friade till mig! Lyckligaste tjejen i världen, det är jag! Så, nu sitter jag och tittar på underbara klänningar, funderar över plats, mat, blomarrangemang osv. Jag vill gärna ha ett utomhus-bröllop, och vi hinner aldrig ordna allt till i vår/sommar, så vi har siktat in oss på våren/sommaren 2014. Då har vi gott om tid att planera och spara ihop till det hela. Känns helt overkligt att det här faktiskt är på riktigt! 
 
Jag längtar redan! <3
 

Förlovningsdag

Idag är det Alla Hjärtans Dag och jag och Dennis har varit förlovade i 2 år idag. Tiden går verkligen fort! 
 
Vi har hunnit med mycket under dessa år. Vi har barn, vi har ett fint hem, vi har hoppat fallskärm osv. Planerna är ännu fler -hus, vovve, syskon till Colin, resa.. ja listan kan göras lång på allt vi vill göra tillsammans.
 
Jag älskar dig!
 
 

Idag är ingen bra dag.

Idag är ingen bra dag. Jag kände det direkt då jag vaknade. Sjukt otaggad på allt. Påmindes direkt om att Frida inte finns längre. Det är sorgligt och jag blir så himla ledsen. Hon fick genomgå 2 operationer, jag trodde verkligen inte att det skulle sluta så här. 
 
Jag försöker skaka av mig känslan men det verkar omöjligt. Klart det är omöjligt. Världens finaste Frida finns ju inte mer. Gårdagen och den här dagen, vill jag stryka ur almanackan. Jag tänker på min lilla mamma. Frida var hela världen för henne. Det kommer vara konstigt att hälsa på där nu, när ingen Frida kommer och hälsar och ylar av glädje. 
 
Det hugger till i bröstet och stramar i halsen, jag försöker allt vad jag kan att hålla tårarna tillbaka.
Även det är omöjligt
 

Sov gott nu, älskade, underbara Frida. Dig glömmer vi aldrig någonsin. Jag saknar och älskar dig.
 

Den största dagen i mitt liv!

För ett år sedan idag, låg jag och hade ont och längtade efter dig! Kl 11.26 kom du, och genast blev du hela min värld. Det största som någonsin kan hända, hände oss och vi är så lyckligt lottade som fått en sån snäll och fin liten kille. Älskade lilla barn, vad vi älskar dig!
 
Det här året har gått så otroligt fort. Varje steg i utveckligen har varit så roligt att se. Nu kan du så himla mycket och det du är allra bäst på är att charma varenda en som du möter! Det flörtas så väl med mostrar, som med okänt folk i kön på affären. Idag är din dag Colin. Mammas lilla hjärta!
 
Grattis på Födelsedagen! 
 
 

Helgen i Arvidsjaur

I fredgas vid 15.30 satte vi oss i bilen och åkte mot Arvidsjaur för att hälsa på pappa, farfar och min faster Kicki. Det var inte nån vidare rolig bilfärd då Colin bara sov i 40 min på hela vägen, resten av tiden kinkade och grinade han. Han va så trött men vägrade sova ändå.
 
Väl framme vid 19.30 fick vi god mat och la Colin på stört. På lördagen for vi och hälsade på farfar, som bor på ett hem nu. Han var lite virrig men det var ändå så skönt att få träffa honom.. Det var 4 ½ år sen sist! Han tyckte Colin var så fin, stök honom på kinden. Vi for även ut till Framnäs, där farfar har sitt hus. Jag blev nostalgisk och lite rörd över att vara där igen. När jag klev innanför dörren så kände jag direkt den där mysiga doften av farfars hem.
 
På kvällen var vi bjudna på middag hos faster, där även min farbror var. Det var roligt att träffa alla igen. God mat och en trevlig stund. Colin charmade alla som alltid :) Han fick en tidig födelsedagspresent av både farfar och Kicki. En fin, mjuk och mysig tröja och en leksak. Det blev aldrig att vi tog några 4 generationersfoto på lördagen, så på söndag förmiddag for vi en sväng till farfar igen och tog dem. Dom blev bra! :) Jag är glad att vi gjorde det, man vet aldrig om chansen skulle komma igen..
 
Vid 10.00 åkte vi hemåt. Det var blank-is och slask hela vägen hem, och Colin sov lika lite den här gången med. Men han var inte kinkig och ledsen i alla fall. Skönt att komma hem och sova i sin egen säng. Det var mysigt att få träffa pappa och alla de andra, så himla glad att det äntligen blev av!
 

 

Smickrande!

Åh jag hade fått ett så roligt mail igår som jag svarade på nu på morgonen! (jag kunde inte somna om då Dennis for på jobbet och ja, han jobbar -på en jäkla lördag!) Det var en tjej som skrev och undrade om hon fick låna mina recept på cupcakes. Så här stod det:
 
"Hej! Jag håller på med mitt projektarbete som i slutändan ska bli en kakbok. Så jag undrar bara om det är okej att jag lånar dina recept till cupcakes? Jag kommer självklart skriva ut källan, din blogg alltså. Tack på förhand! :)"
 
Givetvis sa jag ja. Tycker det var så fint att hon frågade. Det finns nog många som aldrig ens skulle göra det utan använda det ändå. Jag sa att jag gärna delar med mig och hoppas på att få se resultatet :) Det är verkligen smickrande och ibland undrar jag var all beröm kommer ifrån -Så duktig är jag väl ändå inte, tänker jag. Men det verkar ju som att det finns många som tycker det och det gör mig så jäkla glad när jag får höra dessa fina ord. Dom värmer verkligen! Så tack, allihopa! Ni ger mig motivation till att fortsätta.
 


Jag må hon leva..

Säger grattis till min äldsta storasyster Malin som fyller år idag! Jag kommer och äter tårta senare idag :)
 
Moster Malin läser en bok för Colin. Så himla fin bild! :) 



9 månader!

Säger grattis till vår lilla prins som blir 9 månader idag! Jisses vad tiden går, snart fyller ju Colin 1 år. Och det är drygt 3 månader till julafton och min födelsedag. Men än så länge är det höst och det dröjer förhoppningsvis innan snön kommer.
 
Colins utveckling går med raketfart framåt! Han kan stå stunder utan att hålla i sig, han vinkar då man säger hejdå eller godnatt. Han äter som en häst! :) Han har upptäckt hur gott det är med majskrokar sölar gärna ner sig när han äter dem.
 
Just nu ligger han i sin säng och vägrar sova fast att han är dyngtrött. Det är förmodlingen en blandning av jobbiga tänder, feber och snorig näsa som gör att han är kinkig och inte så pigg och glad. 
 

Att man aldrig är nöjd.

Tittade igenom gamla foton och hittade en bild på mig från skolavslutningen i 8:an. Då tyckte jag att jag var tjock. Alltså tjock på riktigt. Jag kunde stå och vrida och vända mig framför spegeln och var så otroligt olycklig över hur "tjock" jag var.. 
 
HERREGUD. Vad var det för fel på mig? Jag var ju smal som en sticka. Jävla tonårshjärna. Idiottjej. Jag skulle mer än gärna ha tillbaka den platta magen nu!
 

Tillbakablick på gott och ont.

Sitter och läser gamla konversationer.. Saker och ting var verkligen upp och ner. Jag överreagerade mycket och tog saker som något helt annat än för vad det var. Konstigt det där. Hur ens eget huvud kan spela en såna spratt och göra en så nojig och paranoid.
 
Konversationer från då jag nästan nyss blivit gravid. Jag rasade i vikt första tiden, 4,5 kg. Det tog tid innan jag gick upp något igen. Jag mådde inte särskilt bra i början av graviditeten. Illamående och kväljningar bara jag kände lukten av mat. Jag minns att jag levde på mannafrutti och te.
 
Jag var så himla arg. På alla. Arg och ledsen. Det var sån omställning att bli gravid. Jag hade läst så många gånger om alla som var så lyckliga och allt var så fint och underbart under graviditeten. Riktigt så var det inte i min verklighet. inte det första 5 månaderna i alla fall. Sedan blev det bättre. Jag minns att jag grät i princip varje dag. Eller fick raseriutbrott. Det var riktigt jobbigt. Jag kommer verkligen ihåg hur ensam jag kände mig. Jag kände mig ensammast i världen faktiskt. 
 
Dennis tog ner mig på jorden då det behövdes (vilket nog var rätt ofta) och jag landade för en stund med båda fötterna på jorden. Oavsett allt som hände och alla känslor som var som en berg-och-dalbana så skulle jag absolut göra om det igen. Att vara gravid är stort. Självklart så ska Colin få syskon!
 

Då allt var nytt.

"Har suttit sen 19.30-20.00 tiden ikväll och tagit tid med förvärkar/värkar. Ringde förlossningen när det var 10 min emellan och fick rådet att ta varmt bad, alvedon osv. Som att det hjälpte.. "när det börjar vara 6 minuters mellanrum är det dags att åka. Och då ringer ni även." Det är tätare nu och betydligt ondare med.. Får se vad som händer i natt. För sova kan jag då inte."


Det här skrev jag samma kväll som vi åkte in till BB och äntligen fick träffa vår Colin för första gången. Jag gick tillbaka i bloggen för att bara läsa lite om hur det var. Man glömmer nästan hur nytt och främmande allt var. Hur liten Colin var. Det är helt fantastiskt att läsa det här igen. Jag sitter och ler för mig själv.
Känslan då Colin kom och jag hörde han gråta och skrika lite och sedan fick upp honom på bröstkorgen, att se Dennis reaktion.. Jag grät och skrattade samtidigt. Vilket lyckorus! En hel flod av känslor kom över mig. Nu var vi en familj. En liten egen fin familj. När jag går tillbaka till det här längtar jag efter att få en större familj, att Colin ska få bli storebror! Tänk det. :) Älskade lilla barn!

Såna här gånger..

Såna här gånger är det en himla tur att jag har Colin och Dennis. Annars vet jag inte vad jag hade gjort. Jag blir alldeles matt. Men jag har fina vänner, och världens bästa familj som stöttar mig och älskar mig. Som vet hur allt är och varit. Det räcker gott och väl för mig.

Första skrattet

Vilken helt fantastisk dag! Inte nog med att Colin lyckats vända på sig för första gången, han har även skrattat för första gången idag, och vi fick det på film! Lycklig och stolt mamma, det är jag det! :)

 


Har ni nånsin hört något gulligare? :)


Min guldklimp

Min lilla guldklimp. Han är verkligen det finaste jag vet. En riktigt stolt mamma är jag, helt klart. Jag är så glad att vårt beslut om att skaffa Colin var så enkelt ändå. Jag kan inte ens föreställa mig var jag vore idag om vi gjort ett annat val. Jag hade absolut inte varit så lycklig som jag är idag. Aldrig. Jag hade inte varit den jag är idag om det inte vore för Colin. Han fick mig att växa upp och blomma ut. Det har jag fått höra också, att jag är mycket mer framåt och inte lika blyg och tillbakadragen. 
Jag anser själv att jag är en mycket bättre människa, nu när jag är mamma. Jag har väl inte förändrats i personligheten men jag har blivit tryggare i mig själv. Jag vågar stå upp för mig själv och tar ingen skit längre. Det har jag Colin att tacka för. Och Dennis så klart!

När saker blir djupt och jobbigt..

Ibland går det inte hejda tankarna från att rusa iväg. Nånting jag ofta tänker på trots att det gått så lång tid, så många år. Det skär fortfarande i bröstet på mig ibland. Bilderna jag haft i huvudet av dig så många år är fortfarande lika tydliga och klara. Jag undrar vem du hade varit idag.
Men även om det hugger till i bröstet ibland, så behöver jag bara tänka på allt fint jag har. En underbar sambo och fästman som är pappa till vår fantastiskt fina son. Världens bästa systrar. Mamma och pappa. Även om många av er känns alldeles för långt bort så vet jag att ni finns där. Fina svärföräldrar har jag fått som en bonus till allt dessutom! Jag är jäkligt lyckligt lottad.
Ändå hugger det till ibland.
Ibland går det inte hejda tankarna från att rusa iväg. Nånting jag ofta tänker på trots att det gått så lång tid, så många år. Det skär fortfarande i bröstet på mig ibland. Bilderna jag haft i huvudet av dig så många år är fortfarande lika tydliga och klara. Jag undrar vem du hade varit idag.
Men även om det hugger till i bröstet ibland, så behöver jag bara tänka på allt fint jag har. En underbar sambo och fästman som är pappa till vår fantastiskt fina son. Världens bästa systrar. Mamma och pappa. Även om många av er känns alldeles för långt bort så vet jag att ni finns där. Fina svärföräldrar har jag fått som en bonus till allt dessutom! Jag är jäkligt lyckligt lottad.
Ändå hugger det till ibland.


Fantastiskt bra natt!

Man skulle nästan kunna tro att Collin ville kompensera
för natten som var riktigt dålig.
För i natt har han varit superduktig! Han vaknade inte för än 05.00 och ville äta.
Och han vaknade inte och gallskrek utan han låg bara och knorrade lite.
Sen somnade han om direkt efter att han ätit och sov till 07.15 :)
Han är så duktig min fina lilla kille!

Igår när Dennis kom hem från jobbet verkade Colin väldigt nöjd åt att se sin pappa. Han låg och pratade länge och mycket. Synd att han har en mamma som inte är så smart alla gånger och hade kameran åt fel håll. Och, såna här klipp kanske inte är så roliga för det flesta att se, men svärmor och min pappa och hans sambo som bor långt bort vill nog gärna se det här tror jag. Så, det här är till er :)

RSS 2.0