Pepsi

En månad utan vår Pepsi. Jag saknar dig.
Älskade Poppiloppa. ❤
 
 

Gravidfotografering

Förra sommaren sökte duktiga Moa Hansson någon som ville stå modell för en gravidfotografering, många hörde av sig och jag hade turen att bli vald!
 
För några veckor sedan fick jag se bilderna. Den som väntar på nåt gott :) Nu ska jag välja en favorit att förstora.
 
 

Ur tid

Jag hade ju som tänkt att jag skulle bli bättre på att blogga, mycket för att kunna gå tillbaka sedan och läsa om bebistiden med Clara tex. Men jag har verkligen tappat intresset helt för att bloggasom det känns. Det är så tråkigt! Och inte läser jag just några bloggar heller. Det är Malins och Jessicas bloggar, och det är allt. Bloggarnas tid kanske är förbi? 
 
Nåväl. Clara växer så det knakar och hon är så himla härlig och glad mest jämt. Min älskade lilla unge. Hon har börjat med smakisar och gröt. Lite i taget för att vänja magen, men hon verkar i allafall gilla det. Känns helt galet att hon är snart 5 månader!
 
 

Urlakad

Sen sist har det varit begravning av momma. Linda och Jessica kom upp och det va så fint att få ses, synd dock att det ska till en begravning för att vi ska ses.. 
 
Jag känns ha dragit på mig nåt skit igen. Igår var jag helt säker på magsjuka, mådde så vansinnigt illa och jag slocknade huttrandes på soffan vid 18 och sov tills de va läggdags vid 22. Feberdrömmar och allmänt kass natt = slut som artist idag. Nåväl. 
 
 

Sista veckan

Dennis spenderar veckan i Sthlm och jag är själv med barnen. Givetvis har jag dragit på mig nån jäkla dunderförkylning och har haft feber i en veckas tid nu.. Clara har haft lite feber i 2-3 dar men nu till morgonen är hon feberfri. Jag däremot hostar och nyser och låter som jag druckit en flaska whiskey.  Hoppas piggna till till helgen då vi ska bo på hotell, jag och Dennis..
 
 
Snart har det gått 2 veckor sedan momma gick bort. Det är konstigt det där, hur någon som alltid funnits där bara är borta nu. Hur en bara kan sluta finnas.. Hennes lilla krypin på Solbackens sjukhem är urstädat. Begravningen är den 8 februari. Det kommer bli en tuff dag. 
 
 

Sov gott, momma

I söndags kväll somnade min momma in. Jag är jätteledsen såklart och tårarna verkar aldrig ta slut. Jag trodde inte jag skulle ta det såhär hårt. Missförstå mig inte, jag menar att hon var ju 103 och ingen lever förevigt, hur gärna jag än skulle vilja att hon kunde fortsätta finnas hos oss. Men nä, det är tungt. Malin uttryckte sig så fint och mitt i prick om momma.
 
"Hon kändes nästan oändlig", och så var det verkligen. Ibland kändes det som om hon skulle överleva oss allihopa. Jag tror inte momma var rädd. Hon har väntat, hon var redo. Hon var troende och trygg i det. Jag är en skeptiker på hurvida det finns något mer efter vi dör, men nu hoppas jag det. Jag hoppas det finns något mer och att vi kommer ses igen. 
 
 
Sov gott, momma.
Jag älskar dig ❤

Ny frisyr

När Jessica va här över jul klippte hon av ca 2 dm av mitt slitna hår. Det nuddar nu knappt axlarna. Jag har vant mig och gillar det mer och mer!
 
 

En stjärna i himlen

Hösten var riktigt slitig och grisig, framför allt psykiskt. Dennis har gått utbildning och alltså varit borta stor del av hösten, veckopendlat mellan Sthlm och Strömsund. Alltså kommit hem sen fredagkväll och åkt söndag mitt i dan igen. Det har gett oss ca 30 timmars umgänge i veckan. Löjligt lite och jag grät massor varenda söndag.. och övriga dagar med för den delen.
 
Min mamma har varit guld värd under denna tiden. Både före och efter att Clara kom till världen. Hon har hjälpt till med mat och barnpassning och avlastning och sällskap och funnits där när jag varit helt knäckt. Jag är otroligt tacksam att jag har min mamma! 
 
Nu återstår en sådan vecka med Dennis i Sthlm, sen är utbildningen äntligen klar. Sista veckan i januari är han borta, men vi avslutar den veckan med hotellvistelse, bara han och jag.
 

Tillbaka till vardagen

Då var jullovet slut och vi återgår till vardagen och lite rutiner igen. Ungarna har faktiskt sovit till 8 under lovet, så det var lite segt att kliva upp tidigare nu.
 
 

Lilla Siri kom till oss

Lilla Siri flyttade hem till oss i höstas, har länge känt att jag vill ha katt igen och Colin har sagt detsamma han med. När jag såg bild på henne kunde jag helt enkelt inte hjälpa att falla p
adask för denna lilla tjej. Hon är så himla gosig och älskar att kela och delar gärna kudde med en. Dock får hon inte sova hos oss nu när Clara är så liten, är rädd att hon ska lägga sig på Clara.
 
 
 

Clara <3

 
 

Lillasyster

Idag har vi varit och kollat på lillasyster, som är beräknad den 5e november.
Hjärtat svämmar över!
 
 
 

Mage + armar & axlar

Det har gått ganska precis 1 år sedan jsg operades för mitt diskbråck. Jag är oerhört tacksam för den hjälpen och innerligt glad att slippa ha ont dagligen. Visst händer det att jag har dagar då jag har ont nu med, men inte alls på samma sätt.
 
Med tanke på mina ryggproblem så är det extra viktigt stt jag har en stark core, som orkar hålla upp mig så jag inte sjunker ihop till dålig hållning. Dålig hållning = ont här och var. Så, jag brukar försöka klämma in nån mage/ryggövning även om fokus ligger på annan muskelgrupp. Nu är jag härligt trött i kroppen, så pass att jag önskar middagen kunde laga sig själv!
 
 

Back on track

December månad blev ingen vidare månad träningsmässigt. Jag tog körkort och det firades jul osv så träningen var inte prio ett faktiskt.
 
Nu känns jag dock ha börjat komma tillbaka med rutiner. Det är så roligt att de att träningen ger resultat! Muskler börjar träda fram och jag känner mig stark. En grym känsla!
 

-12 kg

Sedan augusti har jag tränat och ätit bättre. Det har verkligen gett resultat. Vågen står på -12 kg och jag känner mig stark och glad. Syns gör det också! Jag tränar nästan uteslutande styrka. Jag kanske bord epeta in lite mer cardio men det är ju så jäkla tråkigt. 
 
 

Bättre sent än aldrig

 

Long time no see

Jaha, här har det varit tyst i nästan 3 månader nu. Jag har inte orkat engagera mig i bloggen helt enkelt.. en hel sommar har gått sedan jag uppdaterade. Sist jag skrev var Mios 2årsdag. Sedan dess har vi haft 5 veckors semester, varit på en hel drös med 30årskalas, MC-klubbens 50årfest, snabbvisit av Linda och Leo, en jävla massa regn och dåligt väder, Rolandstorp med Ida och Jon och deras Sixten, Dunder, Yran för att kolla på Millencolin, Colin har börjat på Hedenvind, plockat kantareller, NYTT KÖK. 
 
Det sistnämnda ska ni få bild på då det är klart. Vi har inte fått upp kakel och fläkt än. Tak- och golvlister saknas.. Men i övrigt är det klart :)
 
 

2 år

 Vår underbara, kloka, fina bebis blir 2 år idag. Vi firade honom igår med tårta och presenter och till och med farmor kom hela vägen från Hällesjö ❤
 
Hjärtat svämmar över av all kärlek jag känner för den lilla minimänniskan och hans storebror!
 
 

Maränger

Svängde ihop ett par marängbottnar när jag ändå är hemma och vabbar, efter att själv varit hemma 2 dagar med feber.. hann vara på jobbet i 2 timmar innan jag var tvungen att hämta barnen. Nåväl. Det verkar vara falskt alarm *pepparpeppar*.. Colin var dålig i magen men det har inte hänt nånting mer och han äter och är sitt vanliga jag.
 
Marängbottnar var det, och eftersom de blev maräng över så gjorde jag små, söta marängtoppar också. Synd att kasta marängsmeten när man kan göra dessa istället :)
 
 

Baka

..det gillar ju jag. Sen är jag ju faktiskt ganska bra på't med ;) Kladdkakan som ni ser överst kan vara en av mina all time high. 
 
 
Det känns som att min baklust och inspiration börjar krypa tillbaka efter en lång period av totalt stopp, när det kommer till bakningen och fotandet. Jag mår bättre och det visar sig visst i min bakblogg med. Jag har fått kommentarer från människor i min omgivning, som också märker att jag börjat komma igång igen. Att  våren är på intågande och det finns många fler timmar att utnyttja dagsljuset på hjälper en hel del med. Vintertid är det ju mörkt när man kommer hem från jobbet = inte läge (eller lust) att fota. 
 
 

RSS 2.0